Om inspirationsplatser för bra historier.

Ibland är jag så trött och oinspirerad. Det kanske har varit för mycket jobb, för mycket deadlines eller en massa inbjudningar och sociala saker i privatlivet (sånt blir en också trött av). Den här tiden på året, maj och juni, brukar faktiskt vara sån tid för mig. Allting exploderar i naturen, alla kollegor bjuder in till vernissage och sommarmingel, deadlines hopar sig och det är bara tre veckor till midsommar…

Det är mycket att klämma in, den här vackraste tiden på året. Men då! Det är då jag drar till inspirationsplatser! Inspirationsplatser är ju olika för alla, men för mig är dom oftast i naturen. För några helger sedan var jag på vårt sommarställe, där det finns ett väldigt vackert fågeltorn. Förutom det en massa kohagar, en gammal kvarn, tusen bokträd som svajar i vinden ensamma lador.

Det finns vissa platser som är bättre än andra på den här jorden, och fågeltornet är ett av dom. Det ligger precis intill ett kärr, och där brukar tranor mellanlanda. För att ta mig dit måste jag cykla flera mil, och ha med matsäck. Sista biten går jag till fots, inga människor i sikte. Det är aldrig någon i fågeltornet. Bara fåglar. En gång när jag var där hade gulärlor byggt bo, mitt i tornet.

Så kan jag sitta där med matsäcken och spana ut över kärret och ängarna, timme ut och timme in. Inga ljud förutom vinden och fåglarna. Inget folk, inga måsten.

Där hittar jag inspiration. Bilden ovanför är från fågeltornet förra sommaren. Jag vet att det är en fånig bild, men jag gillar den.